Noterat #1 - Nu börjar det! Om humor och algoritmer.

Nu börjar det!

Välkommen och tack för att du valt att prenumerera på mitt nyhetsbrev Noterat. Jag kommer att rapportera från mina bevakningsområden som är kunskapsarbete, ledarskap, psykologi och arbetsmarknad... ganska brett med andra ord. Forskning, lästips och en och annan egen text utlovas. Själv har jag precis varit föräldraledig, men börjar jobba igen i oktober. Att starta nyhetsbrevet har varit ett sätt att peppa igång hjärnans produktionsfokus lite grann i förväg.

Humor är ett tveeggat svärd.

Humor, när det är som bäst, öppnar oss mot varandra; vi visar oss trots allt lite sårbara när vi framhåller något som roligt, men landar mjukt när det tas väl emot och det binder oss mer samman. När det är som sämst får vi andra att må fruktansvärt dåligt och kanske leva i konstant skräck för när man nästa gång ska göras till åtlöje inför andra.
“Humor is laughing at what you haven't got when you ought to have it ... what you wish in your secret heart were not funny, but it is, and you must laugh. Humor is your own unconscious therapy. Like a welcome summer rain, humor may suddenly cleanse and cool the earth, the air, and you.” - Langston Hughes, poet
Noterat den här månaden handlar om humor på arbetet i både forskningstipset och artikeltipset. Boktipset däremot handlar om hur algoritmer påverkar vårt samhälle och hur vi kan granska dem hårdare.

   Forskningstipset: Humor i arbetsteam

Humor på arbetet är inte bara trevligt eller kul, utan kan påverka produktiviteten. Ett så kallat positivt "humorklimat" på arbetet bidrar till en högre produktivitet i form av medarbetare gör mer än plikten kräver, det forskare kallar Organizational Citizenship Behaviors, OCB. Att som ledare använda sig av stötande humor (negativ, aggressiv humor till exempel sarkasm, förlöjligande) kan däremot påverka mycket negativt. Kanadensiska forskare gjorde en studie på kopplingen mellan humor och OCB. De fann att ledares stötande humor påverkade medarbetarnas känsla av att inkluderas i gemenskapen negativt, vilket i sin tur påverkade deras vilja att bidra med någonting extra i sin arbetsinsats (OCB). De fann också att negativ humor gjorde större skada, än positiv humor gjorde nytta, även om ett positivt humorklimat hade en positiv effekt. Skämt på andras bekostnad kan alltså bli dyrt för organisationen, i försämrad produktivitet. Det finns alltså inte riktigt något som heter "det är bara ett skämt!", och sparka nedåt kan man kanske göra som standupkomiker, inte chef. Vad man väljer att skämta om och hur sänder massor av signaler, särskilt om man är ledare i en organisation. 

Källa
Tremblay, M. (2017). Humor in Teams: Multilevel Relationships Between Humor Climate, Inclusion, Trust, and Citizenship Behaviors. Journal of Business and Psychology, 32(4), 363-378.  https://doi.org/10.1007/s10869-016-9445-x 

   Läst på internet: Humor är allvarliga saker

Humor is Serious Business

"You are not as funny as you should be, and your company is suffering because of it." Skriven av en komiker, vilket märks: jag skrattade mer än en gång medan jag läste. Här får du en hel radda fördelar med att inte vara gravallvarlig på jobbet, inte minst om man är ledare! Men man får också tänka sig för lite så man inte råkar bli David Brent från The Office...​

Boktips #1

Weapons of Math Destruction: How big data increases inequality and threatens democracy
Cathy O'Neil

Allt mer i våra liv styrs av algoritmer. Vilka nyheter vi ser på Facebook, vem som ska få vilket jobb, vart polisen ska åka och sätta extra bevakning, vem ska få ett banklån, för att ta några exempel. Big data, machine learning, AI är modeord, och möjligheterna för prediktion och bättre beslut verkar oerhörda. Men det finns en baksida, och om den skriver Cathy O'Neil. Istället för att få kliniskt rena, objektiva utlåtanden, som vi tror att vi ska få av algoritmerna, så följer våra mänskliga fördomar med i utvecklingen av algoritmerna. En av huvudpoängerna hon gör är att om du tränar din algoritm på ett dataset som i sig producerats av en sexistisk eller rasistisk praktik blir din algoritm lika diskriminerande den. Och vad värre är, du kommer inte att upptäcka det om du inte aktivt utvärderar din algoritm för just detta. Du kanske ser "åh, algoritmen kan hitta de som kommer lyckas i vår organisation 80 % av gångerna, en superduper rekryteringsalgoritm" - men du ser inte att din definition av att "lyckas" redan har en systematisk bias, snedvridning, inbakad - om du inte letar efter det. Faran med att låta algoritmerna styra är då att denna diskriminering ytterligare döljs och legitimeras som objektiva beslut eftersom de tillkommit med en "objektiv" algoritm. Låter det krångligt? O'Neil förklarar jättebra, och du behöver inte kunna vare sig mycket matte eller någon programmering för att ta till dig av boken. Tvärtom rekommenderar jag den till alla som kommer leva och verka i vår allt mer algoritmstyrda värld.